Länsstyrelsen I Skåne län har utarbetat förslag till åtgärder för att nå miljömålen under 2012 – 2016. Staffanstorps kommun har fått möjlighet att kommentera detta och har skrivit ett häftigt dokument på 14 800 texten. Huvudförfattare lär vara den strategiske planeringschefen Göran Berggren, som är en trevlig sällskapsbroder och specialist på snapsvisor. Han är också ytterst lyhörd för vad makthavarna vill och effektuerar detta med fermitet.
Huvudpunkten är att man ska få bo hur och var man vill. Man ska inte ta någon hänsyn till om det finns någon kollektivtrafik. Det känns ungefär som om man vill skruva upp de gamla skyltarna ”Här är friheten större”, som Vellinge just plockat ner. Och den godajorden tar man noll hänsyn till. Skrämmande.
Här följer hela dokumentet:
”Remissvar
Skånska åtgärder tör miljömålen. Regionalt åtgärdsprogram tör miljökvalitetsmålen 2012-2016. Länsstyrelsen i Skåne län.
Staffanstorps kommun har av Länsstyrelsen i Skåne Län erbjudits möjlighet att inkomma med synpunkter och förslag för att ”göra Skånska åtgörder för miljömåfen till ett kraftfullt pragram för det gemensamma arbetet mat ett mer hållbart Skåne”. Det öppnas även för att lämna förslag på nya prioriterade åtgärder.
Skånska åtgärder för miljömålen är ett mycket ambitiöst program, med många och extensiva förslag på åtgärder. Några av förslagen är framåtsyftande och tillväxtvänliga, men andra utgör dessvärre motsatsen. Exempel på det sistnämnda är främst den så kallade nollvisionen för konsumtion av åkermark, men även åtgärderna i syfte att hindra den fria mobiliteten. Dessutom utgör flera förslag en inskränkning av den kommunala självstyrelsen. Våra synpunkter på de olika åtgärderna kommenteras mer utförligt nedan under respektive avsnitt. Först vill vi dock ge vår övergripande syn på det skånska miljöarbetet samt det kommunala självstyret.
Vår syn på det skånska miljöarbetet
För oss som lever och verkar i Skåne är det ingen överraskning att allt fler lockas av att bo i vårt vackra landskap. Det finns mycket som är attraktivt med Skåne. Alla universitet och högskolor i Öresundsregionen borgar för en intellektuellt stimulerande miljö och själva Öresundsregionen, som inbegriper mycket mer än bara Malmö och Köpenhamn, ger goda karriärmöjligheter och en spännande arbetsmarknad för den yrkesarbetande befolkningen. Vi har landets bästa geografiska läge och vi har fyra flygplatser inom bekvämt avstånd. Detta ger självklart Skåne konkurrensfördelar andra regioner enbart kan drömma om. Som om detta inte vore nog har vi spännande städer och tätorter och inte minst en fantastisk natur, med bördiga jordar, vackra långa stränder och frodiga skogar med både löv- och barrträd. Vi kan därför erbjuda livsmiljöer för alla smaker, utom möjligen för de som föredrar fjällvärlden. I Skåne ska man alltid både trivas och känna sig välkommen. Här finns allt inom behagliga pendlingsavstånd och hela Skåne har ungefär samma yta som exempelvis Stockholmsregionen.
För att kunna upprätthålla attraktiviteten och de utmärkta livsmiljöerna för både människor och djur måste vi vara varsamma med det land vi förvaltar. Vi måste balansera miljöhänsyn med de erbjudanden vi från det offentliga ger invånarna och gästerna. Detta är ett ansvar som vilar tungt på kommunerna och kräver att vi inom ramen för det kommunala självstyret får möjlighet att fortsätta vara lyhörda gentemot invånarnas behov och samtidigt verka för bästa möjliga miljö på olika sätt. Ingen känner kommunerna bättre än kommunerna själva
Miljöarbetet måste gå hand i hand med tillväxt för att kunna göra någon nytta och därför ger icke
tillväxtvänliga regler ett sämre miljöarbete.
Det kommunala självstyret
Den kommunala självstyrelsen kan sägas handla om frihet och ansvar. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) väljer att uttrycka det så här:
”Frihet för kommuner, landsting och regioner att själva kunna fatta beslut som gagnar medborgarna.
Ansvar fär att utveckla ett völ fungerande samhälle och att to till vara på och hushålla med gemensamma resurser. En stork självstyrelse och en levande lokal och regional demokrati ökar förutsättningarna för att medborgarna ska känna delaktighet och to ansvar för samhällets utveckling.”
http://www.skl.se/kommuner och landsting/demokrati/darfor ar sjalvstyrelse bra/vad ar kommunal sjalvstyrelse
Det är tack vare det kommunala självstyret vi kommuner kan arbeta med ständiga förbättringar i alla avseenden. Den dagen självstyret urholkas kommer vi att se negativa effekter på utvecklingen av skatteunderlag, social service, medborgarinflytande och mycket annat. Vi vill därför påtala att vi föredrar en utökning av självstyret – inte minst för medborgarnas, miljöns och framtidens skull.
Vårt resonemang kring det skånska miljöarbetet respektive det kommunala självstyret ligger till grund för våra kommentarer till Länsstyrelsens åtgärdsförslag nedan.
Hållbara transporter.
Länsstyrelsens förslag till åtgärder (sammanfattat urval):
I avsnittet benämnt Hållbara transporter anger Länsstyrelsen att ett mer hållbart transportsystem
förutsätter att transportefterfrågan och/eller transportberoendet minskar, att hållbara transportsätt främjas så att andelen för dessa ökar samt att fordon och infrastruktur görs mer miljöanpassade.
Därvidlag anser Länsstyrelsen att andelen kollektivtrafik ska öka samt att ny bostadsutbyggnad skall planeras på ett sätt som gör att personbilstrafiken ej ökar.
Vår kommentar:
Transporter förorsakar olika problem men de måste bedömas mot sina fördelar. Länsstyrelsens åtgärdsförslag uppvisar en omodern syn på mobilitet, där resor i sig är dåliga – speciellt om de utförs individuellt. Transporters störningar måste frikopplas från nyttan på samma sätt som när vi talar om mat och boende. Om viss mat är dålig så är lösningen inte att svälta och om något bostadsområde är dåligt är lösningen inte att låta de boende bli hemlösa. Detsamma bör gälla mobiliteten. Privatbilism, dvs människor som använder bilen för att kunna ta sig till jobbet, hämta och lämna på dagis, utföra ärenden, ta sig till fotbollsträningen, veckohandla, göra en utflykt till skogen, ja kort sagt sköta sin vardag, är inte en negativ företeelse. Privatbilismen bidrar till att människor kan välja att bo där de önskar, välja det jobb de önskar, välja den barnomsorg de önskar, träna fotboll på den svårnådda fotbollsplanen, veckohandla på den bästa stormarknaden, göra utflykter i naturen. Man kanbo kvar även om man byter jobb och får en arbetsplats som inte ligger längs busslinjernas dragning eller man får flexibla arbetstider som skift eller jourer. Därmed inte sagt att störningar, som exempelvis utsläpp, är bra, men det är dessa man skall eliminera – inte själva mobiliteten i sig.
En balanserad bild av transporter ger också ett rationellt synsätt på åtgärdsförslagen. Att öka det kollektiva resandet är bra, men det ligger i sakens natur att detta är mest görbart i städer. Både i stadskärnor och i annan typ av bebyggelse så behövs bilen och kommer att fortsätta att behövas. Därför kan åtgärdsförslagen inte tillämpas.
Transporter med sjöfart, flyg, tåg och lastbil är alla nödvändiga för att klara av den handel med varor vi behöver. Tekniska framsteg förbättrar ständigt fraktmedels miljömässighet och vi är positiva till att fler företag etablerar sig i kommunen, driver handel och erbjuder arbetstillfällen. Skåne är Nordens största transportnod med stor genomströmning av varor och är en lämplig lokalisering för olika logistiska centra varav några också kan ligga i Staffanstorp.
Många kommuner, regioner och landsting har antagit mötes- och resepolicies. Det kan finnas skäl till detta. Däremot är direktiv till privata arbetsgivare att införa dylika policies, såsom föreslås i åtgärdsplanen, något som inte ingår i det kommunala uppdraget.
Att införa åtgärder för att minska biltrafiken i tätorter kan ske på olika sätt och Länsstyrelsen föreslår parkeringsavgiftsreglering, enkelriktning, att vissa gator enbart ska få användas av bilar med förnybara drivmedel och flera andra åtgärder. Vi är beredda att överväga olika åtgärder men anser att huvudinriktningen måste vara att bejaka tillgängligheten för både invånare och besökare.
Det kan inte vara en rimlig ordning att hela den framtida bebyggelseplaneringen ska utgå från var kollektivtrafik kan göras tillgänglig. Vi menar att i planeringen ska närhet till kollektivtrafik självfallet vara en viktig komponent, men det kan aldrig vara ensamt utslagsgivande. Medborgarna måste också ha möjlighet att välja att bosätta sig där det saknas underlag för kollektivtrafik.
Hushållning med mark- och vattenresurser.
Länsstyrelsens förslag till åtgärder (sammanfattat urval):
Länsstyrelsen föreslår en så kallad ”nollvision för konsumtion av åkermark för bostadsutbyggnad ”.
Kravet ställs därför på att ”all bostadsutbyggnad i Skåne skall ske inom tätortsområdena genom för-
tätning”. Kommunerna ska i sin översiktsplan beskriva vilka särskilda skäl kommunen har för att bygga på åkermark och i en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, konsekvensbeskriva minst två alternativa bebyggelselokaliseringar förutom nollalternativet.
Vår kommentar:
Vi i Staffanstorp strävar efter att vara en attraktiv boendekommun. Vi vill vara ett förstahandsval för de som söker ett hem som har nära till städer, en mångfald av arbetsplatser samt god infrastruktur i form av flygplatser, tåg och bilvägar, men som ändå är lugnt, tryggt och vackert. Att bo i Staffanstorp ska ge hembygdskänsla i den egna livsoasen samtidigt som det ger möjligheter till en aktiv livsstil med nära till allt. Vi bygger, med den lilla kommunens skala, en närhet mellan kommunen och individen som är grunden för människors möjlighet till påverkan och demokrati. I själva friheten att kunna välja att bo i 5taffanstorp vill vi att det ligger en positiv innebörd – en del av det vi kallar attraktivitet.
Allt detta finns väl beskrivet i kommunfullmäktiges framtidsdokument ”Framtidens kommun – perspektiv 2038″ från föregående mandatperiod och som också aktualitetsförklarats för innevarande mandatperiod. Av framtidsdokumentet framgår också att 5taffanstorp ser sig som en dei av den växande Öresundsregionen och vill axla det ansvar det innebär, bland annat för att nya bostäder skapas i den takt människor önskar. Efterfrågan på bostäder är stor. Boverket noterade i somras att bostadsbyggandet är för iågt för att möta behoven för en växande befolkning och köerna till hyresrätter är lång. Regeringen har uppmärksammat situationen och gett Boverket i uppdrag att förtydliga det kommunala ansvaret för bostadsförsörjningen. Att då, som Länsstyrelsen gör, begränsa bostadsbyggande enbart till förtätningar går inte. Förtätning är bra, men är inte det enda människor efterfrågar och duger därmed inte som enda lösning på bostadsbristen. Vi måste ha möjlighet att erbjuda olika alternativ, bland annat de som vi erbjuder i 5taffanstorp. Vi vill förtäta, men vi vill också bygga en andel av våra nya bostäder på mark som tidigare använts till odling.
Vi får av åtgärdsförslagen ett samlat intryck av att Länsstyrelsen inte finner några belägg för att människor kan uppleva positiva sociala effekter med att bo utanför storstädernas kärnor; en uppfattning vi inte delar.
Att i översiktsplanen ange särskilda skäl till att bebygga jordbruksmark blir inadekvat i kommuner där i stort sett all obebyggd mark utgörs av justjordbruksmark. Av översiktsplanen skall naturligtvis alltid framgå de överväganden som gjorts när det gäller markens framtida användning och skälen därtill. Om några av dessa av kommunen betraktas som särskilda kan detta naturligtvis också anges. Att ange ännu fler alternativa bebyggelselokaliseringar i konsekvensbeskrivningen är förstås möjligt, men försvårar troligen förståelsen för vad som föreslås i dokumentet och därmed också dialogen med kommunens invånare under samråd och utställning.
Hållbar konsumtion
Länsstyrelsens förslag till åtgärder (sammanfattat urval):
Miljö- och sociala krav ställs på varor, tjänster och entreprenader i den offentliga upphandlingen.
Miljöstyrningsrådets kriterier för hållbar upphandling används. Verktyg för uppföljning av ställda miljökrav utvecklas. Ekologiska livsmedel och mat med låg klimatpåverkan efterfrågas och köps in i större omfattning av offentlig sektor. Detta innebär att grönsaker väljs per säsong och att det serveras mindre kött. [… )Till 2013 ska konsumtionsmålet för offentlig upphandling för offentlig sektor om minst 25 % ekologiska livsmedel uppnås. Lantbrukare och andra leverantörer utbildas för att om möjligt lämna anbud vid offentlig upphandling. På så sätt kan närproducerade varor öka inom offentlig sektor.
Vår kommentar:
Konsumtion är i sig inte något negativt. Konsumtion, och den därav följande handeln, är den väg som hjälpt länder att öka sitt välstånd och få möjlighet att erbjuda sina invånare sjukvård, utbildning, jobbosv. Handel handlar om solidaritet med andra länder genom import och export av livsmedel eller andra produkter. Skåne är en stor producent av livsmedel och är starkt beroende av livsmedelsexport. Om krav som uppfattas som obalanserade ställs, till exempel vid upphandling av livsmedel, kan det uppfattas som protektionism. Även här behövs en balans och lösningen ligger bland annat i att ställa krav på kvalitet och pris på de produkter och tjänster som upphandlas, inte främst att kräva olika märkningar.
Vad Länsstyrelsen inte tagit med i sina förslag, men som kanske är en av de allra största miljöåtgär-
derna, är att motverka svinn. Det slängs mycket mat och detta är något som alla måste arbeta med,
privatpersoner som offentlig sektor, då matsvinn i grunden är ren kapitalförstöring.
Konkurrens är bra. I en upphandlingssituation är konkurrensen som tydligast och självklart vill vi att så många som möjligt kan delta i dessa, givetvis även lantbrukare i vår egen kommun. Speciella kriterier och krav på speciella märkningar, leder till ökat regelkrångel för lokala, mindre livsmedelsproducenter som får svårt att kvalificera sig för att ens få lov att lämna anbud. Faran för att enbart större industrier med upparbetad administration kan delta i upphandlingarna är avsevärd. Vi ser således positivt på Länsstyrelsens förslag om att erbjuda utbildningar för lantbrukare i hur man deltar i upphandlingar, men vill samtidigt varna för att inte öka regel krånglet på ett sätt så att konkurrensen snedvrids och därmed utesluter mindre producenter. Länsstyrelsen har ett uppdrag från regeringen att minska regelbördan för företagen; bland annat genom att minska handläggningstider, tillståndsgivning och regeltillämpning. Kanske är det dit som åtgärderna skall riktas?
Slutsatser
Staffanstorp är en populär boendekommun. Vi är stolta och glada över detta faktum och vi har en
stark framtidstro. Vi tror också att intresset för att bo på pendlingsavstånd från städer och dess ut-
bud ökar. Idag kan vi bo nära vårt arbete i storstaden, men ändå på en lantgård eller i villa med stor
trädgård om vi så önskar. Den digitala utvecklingen har möjliggjort en ny sorts arbetsmarknad, där
distansarbete blir allt vanligare samtidigt som allt fler gör allt längre arbetsresor. Kanske detta för-
stärks ytterligare om ett antal år med allt färre arbetsresor. Då påverkas även den planering som
utgår ifrån att människor ska bo längs de förutbestämda kollektiva trafikstråken. Vi går mot en ny tid och kommunerna måste följa med den för att kunna erbjuda medborgarna vad de vill ha.
Och vad vill då medborgarna ha? En närhet till sina beslutsfattare, god samhällsservice, acceptabel
avgifts- och skattenivå, bra miljö och utmärkt tillgänglighet till fungerande infrastruktur är aspekter som ingår i svaret på denna komplicerade fråga. Kvalitet, tillgänglighet och valfrihet är ett sätt att sammanfatta det hela.
Att ha möjlighet att välja var och hur man vill bo är en självklarhet. Vi lever i en tid där flexibiliteten och mobiliteten är viktigare än någonsin. Tillgången till bredband är lika viktigt som närheten till en busshållsplats. Kraven från invånarna, som blir allt mer välinformerade, på valfrihet och kvalitet eskalerar. Detta gör att vi som kommuner hela tiden tvingas bli bättre på både vårt erbjudande och på hushållning med skattemedel. Något som är positivt. Men då måste vi också få lov att kunna förbättra vårt erbjudande. Vi kan därför inte acceptera den närmast undantagslösa nollvision för ianspråktagande av jordbruksmark som länsstyrelsen föreslår. Förutom att det är en inskränkning av det kommunala självstyret är det ett slag mot tillväxtpotentialen.
När det dessutom framkommer förslag som har till syfte att så långtgående reducera privatbilismen upplever vi att det saknas en förståelse gentemot kommuner som består av tätorter och landsbygd.
Som vi tidigare berört, så är det störningarna från alla trafikslag – även kollektiva – som skall minskas, inte människors möjlighet till mobilitet. Den dagen vi tummar på detta, tummar vi även på ett viktigt demokratiskt fundament.
Förutom de i yttrandet nämnda synpunkterna på själva åtgärdsförslagen anser vi därför att remissen
”Skånska åtgärder för miljömålen” i allt måste omformuleras med hänsyn till:
• Det kommunala självstyret
• Omsorgen om skattemedel
• Den fria mobiliteten
• Valfriheten i form av att få bo hur och där man önskar
• Upphandlingsförfaranden
• Den allmänna förståelsen för så kallade ”kranskommuner”